Jag och Alvin hälsade på våra goda grannar ikväll. Jag sa till Alvin att han skulle passa på att leka lite extra med äldste sonen Emil. Detta eftersom han flyttar till Linköping på lördag för högskolestudier.
Alvin tittar på mig och säger: -Vad då, ska de flytta? (Alvin trodde för en vecka sedan att familjen redan flyttat då de var på semester.)
-Nej, hjärtat. De är bara Emil som ska flytta. Han ska gå på en skola som ligger långt bort.
Alvin får ett sorgset uttryck i ögonen. -Men, ska han få en ny familj?
-Man byter inte familj. Emil är stor nu och ska bo i en egen lägenhet med en kompis.
Med en lättnadens suck ringer Alvin på familjens dörr och det blir en stunds lek med kompisen Emil 19 år.
Tänk vilka tankar som snurrar i ett barns huvud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna ett avtryck